tisdag 8 april 2014

Efter många bedrövelser; faran över

Örebro kan verkligen fira. Gula febern har äntligen grasserat färdigt i staden, efter flera svåra, förtvivlade år. Tider som satt sina djupa spår hos spelare och fans. För vad sägs om 0-2, 0-2 och 0-1? Jag pratar naturligtvis om slutresultaten mellan ÖSK och Mjällby de tre senaste allsvenska säsongerna på Behrn arena. En djävulsk förbannelse som äntligen har släppt i och med ÖSK:s sköna trepoängare ikväll.

Och det kanske bästa av allt, Grin-Ollen Marcus Ekenberg, ständigt detta orosmoment för ÖSK:arna förr om åren, fick inte en tillstymmelse till målchans.

Annars var en regnig, gråkall aprilkväll som gjord för att ”spöklaget” Mjällby åter skulle sätta käppar i hjulet i ÖSK:s hemmapremiär. Men tack vare ”sabbatsåret” från blekingarna kanske de värsta skräckminnena hade försvunnit ur de Svartvitas medvetanden. Den ende som tvingats genomlida alla de tre tidigare förnedringarna är väl Magnus Wikström, som dock nödgades ställa in strax före matchstart. Av feberfrossa? Nej, det kanske man skulle kunna tro, men det var en benskada.

Därmed har ÖSK fått en kanonstart och är enda laget som tillsammans med Malmö FF är utan poängförlust. Säsongen 2011 inleddes också med två uddamålsvinster, ett år som dock inte bjöd på så mycket mer för ÖSK:s del.

Nej, då får vi hoppas mer på årets inledning, som verkligen bådar gott, särskilt efter tisdagskvällens spel. Planens dominant och strateg var Nordin Gerzic, som är i ett helt annat slag än vid den förra återkomsten i fjol. Men det klart, det tog en höst för de övriga spelarna att lära sig Nordins intensioner och vice versa. I höstas verkade det som om Nordins ÖSK-comeback hämmade lagkamraterna något, nu kan det i stället bli tvärt om.

Hela laget spelade förståndigt och hade precis det där tålamodet som behövs för att ett bra lag ska kunna avgöra matcher. För chanser saknades inte, varken för Daniel Gustafsson eller Ahmet Yasin. Eller till och med för Patrik Haginge. Egentligen skulle man väl aldrig ha behövt vara orolig, om det nu inte hade varit för att motståndarna hette Mjällby.

När så hörnan från Nordin Gerzic letade sig fram till Shpetim Hasanis skalle och vidare in i mål för andra matchen i rad, så skipades verkligen rättvisa. Jag törs nog påstå att Shpetim Hasani är en av allsvenskans bästa spelare på att läsa hörnor. Om han är den allra bästa återstå att se. Det är många matcher kvar.



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar