måndag 27 juli 2015

Tunga järnkaminer fick hål på ÖSK

Hemmalaget ÖSK höll emot länge mot Djurgården i måndagskvällens match. Närmare bestämt i 77 minuter innan DIF:s Jesper Arvidsson kunde sätta 0-1. Man kan inte säga att det var orättvist. Bortalaget verkade hela tiden tyngre i sina anfall, även om man inte åstadkom särskilt många vassa målchanser. ÖSK-försvaret skötte sig bra och man kunde nästan tro att de skulle reda ut situationen innan målet. Det rådde ren kalabalik i straffområdet där DIF:s Sam Johnsons dubbla målförsök avvärjdes, men så gick bollen slumpmässigt ut till en helt fristående djurgårdsback, som bara hade att dundra in målet. Otagbart för både försvar och målvakt.

Men ÖSK kan inte bara leva på att ha ett försvar som står emot ett topplag i nästan 90 minuter. Anfallsspelet lämnar mycket övrigt att önska och i första halvleken var det ganska uddlöst. Mot slutet spelade man upp sig, främst genom två instick på högerkanten av Daniel Björnqvist. I det första var Daniel Nordmark nära att näta, men ännu bättre chans hade Marcus Pode i det andra tillfället. Även om Djurgården förde spelet i den första halvleken hade man egentligen bara en målchans, då Sam Johnson i den 16 minuten nickade från nära håll, men där Oscar Jansson gjorde en suverän räddning. Alltså ganska händelsefattigt under de första 45.

I andra började tidigare tuffa närkamper betjäna varningar, enligt domaren. Både Pode och RÅP hade tydligen skrapat ihop till varsin och även Nyasha Mushekwi i DIF. Denne skyttekung fick alltså gå mållös från planen idag, men var ett ständigt orosmoment med sitt farliga huvudspel.

Som bekant så saknar ÖSK en sådan där målspruta som både Djurgården, Norrköping och AIK har, och det är mycket därför man befinner sig där man gör. Det är för tidigt att bedöma inhoppande nyförvärvet Pär Eriksson, som bara fick en halvtimme på sig, mot ett kompakt bortaförsvar. Martin Broberg spelade från start och får godkänt i sin första hela match. Jag tycker ändå försvarsspelet fungerar bra, trots förlusten, och där Daniel Björnqvists kantspel ofta innebär farligheter framåt. Tyvärr fick Eidur Sigurbjörnsson utgå efter skada, men inhopparen Christoffer Wiktorsson ersatte på ett bra sätt.

Till sist det mest glädjande under kvällen ur ÖSK-synpunkt. Inte mindre än 11 171 åskådare på läktarna!

torsdag 2 juli 2015

Vilken bragd, U-21!!!

Det blir ett lätt val för kommittén för årets bragdguldutnämning, trots att halva året kvarstår. Kan inte tänka mig att någon eller något lag kan göra om den storartade bedriften som våra U-21-killar åstadkom. Inte sedan OS 1948 har ett svenskt fotbollslandslag tagit en större titel, om man bortser från damernas EM-vinst 1984.

Det verkar vara en noggrann och stabil ledarstab bakom triumfen, med Håkan Ericson som pricken över i:et. Han har säkert stora förutsättningar att en gång få ta över efter Erik Hamrén i A-landslaget. Där är Svenska fotbollförbundet verkligen att gratulera.

Även bland spelarna ser man framtidens landslag och vilken kyla på straffarna i det läget. Det är bara att hoppas att Erik Hamrén skolar in dem på rätt sätt. Men det är ju inte helt säkert att de lyckas lika bra där. Grejen med hela det här gänget är ju kollektivet, där alla är trygga med varandra och där man som lag har skapat något unikt, som kanske är svårt att få till i A-landslaget..

Individuellt var Portugal bättre, men det var det svenska kollektivet som grejade det.